2005-12-16

Oro

Jag har haft svårt att skriva denna vecka, jag känner mig alldeles tom och vet inte hur jag ska formulera mig.
I måndags fick jag veta att ett litet sår som min mamma har haft ett tag har utvecklat sig till något betydligt värre. Hon hade varit hos doktorn i förra veckan och de hade skickat en remiss till kirurgen (och hon hade inte talat om det för mig, för att inte oroa mig!). Nu väntade hon på svar.
Hon har för dålig blodcirkulation i sin fot. Den enda fot hon har.
För några år sedan amputerades hon efter en operation i den andra foten. En operation för att förbättra blodcirkulationen. Det slutade med att hon miste hela benet.
Vi är självklart rädda för att det ska gå lika illa denna gång!

Det tog en vecka för remissen att komma fram (hur skickas den?) och sedan skulle den bedömmas. Men idag har hon lagts in och ska utredas, undersökas och sedan får vi se vad som händer.
Just nu vet jag inte hur jag kommer att tillbringa julen, som sjukvårdare eller sjukhusbesökare, men jag hoppas att de kan hjälpa henne och att hon slipper att ha så ont!
Så nu sitter jag här och oroar mig istället för att packa, jag åker om några dagar och borde nog försöka lösa problemet med att få med mig alla julklappar och annat som man ska släpa på. Vinterkläder tar ju plats och jag kan ju inte skippa julklapparna bara för att jag inte vet om det blir någon jul...

10 kommentarer:

Anonym sa...

Det är ledsamt att läsa det här. Men du ska inte behöva skriva något i din blogg. Du gör det du känner mest för. Det kan vara svårt. Just nu kommer jag på boken av Pema Chöddrön "Innerliga goda råd i svåra stunder" tror jag titeln heter, kanske kan vara något?

Anonym sa...

Ta hand om dej och mammsen. Strunta i julklapparna, det blir jul ändå,, och du kan köpa klappar senare när det hela lugnat ner sej. De dina förstår nog!

Humlan sa...

Tack för er omtanke.
De julklappar jag har med mig till mamma, vill jag nog gärna ha med för att hon behöver dom.
De andra får vi se om de får plats.

Bloggblad sa...

Ta hand om din mamma! Mina föräldrar var så pass gamla när jag föddes att jag var rätt ung när de dog. Inte för att jag saknar de sista slitiga åren - men ack vad jag saknar den tid då de var friska och pigga...

MB sa...

Stackars krake....Håller alla tummar och tår jag har för att allt skall gå väl med din mamma, en stor kram till er båda!!!

Humlan sa...

Tack Bloggblad och Maleandro! Jag håller också tummarna nu och försöker packa. Jag åker inte förän på tisdag (går inte att boka om...) så just nu är det min bror som får stötta henne på sjukhuset.

Batbut sa...

Tufft! Stackars mamma. Att sådant här alltid händer precis före jul. Det är äl konstigt? Men det positiva i kråksången är att ni kommer vara nära varandra då iaf. Håller alla tummar och tår för att det löser sig på bästa sätt!

Humlan sa...

Tack! Det verkar faktiskt vara något med den här årstiden, om det är bristen på ljus eller kyla eller...
Men det blir skönt att komma upp och träffa henne.

Lyckliga Grodan sa...

hoppas allt går bra.. håller tummar.. och allt annat man kan korsa.. och sånt..

Humlan sa...

Tack för omtanken! Jag håller också tummarna... och allt annat!