2009-03-26

Saknad

Det är trädgårdsmässa denna helg och för andra året i rad så missar jag det.
Här hemma har en julkaktus slagit ut för första gången.
Jag tror att detta är en gammal sort, skottet är taget från en fd granne.

Jag undrar hur lång tid det tar för mina fingrar att lära sig en ny portkod.
Först slog jag en 8-siffrig kod bestående av den gamla + den nya koden.
De första dagarna med en liten paus efter de fyra första siffrorna, innan jag kom på att vi har en ny kod.
Sedan slog jag siffrorna i ett eftersom jag hjärnan kom på att fingrarna gjorde fel medan de gjorde fel.
Nu hinner jag slå två siffror av gamla koden innan jag börjar på den nya.
Men jag har inte behövt kolla min fusklapp med den nya portkoden eller använda nyckeln, så hjärnan lär sig tydligen fortare än fingrarna.

4 kommentarer:

londongirl sa...

Vilken makalöst vacker bild Humlan!!

Jag kommer ihåg koden till porten genom att tänka den i ett mönster (en bild i huvudet).
När jag ska berätta koden för någon så får jag alltid tänka efter hur jag gör den....

Hjärnan är märklig eller hur? :-)

Kram kram

Annika sa...

Verkligen så vacker bild!!!
Ja, det där att lära in nya koder är SVÅRT!!!
Jag är precis som L-girl!! Sådär lär jag mig också koder, och kommer ihåg dom...
Kramar!!!

Klimakteriehäxan sa...

Jättefin bild! Jag har knopp i två av mina novemberkaktusar, nu får dom väl acceptera att kallas för påsk-.
Och kodkaoset, det finns det ingen ände på. Inte heller nån perfekt lösning som jag känner till.

Humlan sa...

Tack snälla ni för allt beröm för bilden!

L-girl; Jag kan också komma ihåg koder genom att slå den i luften och se på fingrarna, visst är det märkligt!
Kramar

Annika; Det är nog min metod också.
Kramar

K-häxan; Bara inte de riktiga påskkaktusarna blir arga för att få sitt namn stulet av någon som man är släkt med på långt håll... ;-)
En lösning på kodkaoset, det vore nog en lönsam uppfinning...