Tystnaden väckte mig.
Efter knäppande fönsterrutor, knakande fönster, tjut när vinden pressar sig in genom springorna och mullret från takplåten...
så blev det tyst.
Vinden har kantrat och verkar ha lagt sig lite.
Och jag är än en gång glad att fönstren höll.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Ni verkar ha blivit ordentligt omskakade. Usch, jag förstår din rädsla för att fönsterna inte aka hålla. Tycker inte om stormar, har vansinnigt svårt att sova när det pinar på utanför....
Hoppas stormen håller sig borta nu.
Den här gången stod träden kvar utanför fönstret när jag vaknade i alla fall.
Det gick inte att sova med öppet fönster i natt för det dånade så och jag trodde fönstret skulle blåsa upp helt. Så det fick vara stängt.
Ha en trevlig helg!
Mm, så känner jag med. Glad att fönstren höll.
Förstår att det blåst mycket.
Annika; Jag tycker inte heller om stormar, är alltid rädd för att det ska komma något flygande.
L-girl; Nä, inte ska man ha fönstret öppet när vinden viner, det finns mycket krafter där ute i luften.
Mette; Visst är det skönt att ha ett fönster att stänga!
Anne-Maj; Jo, det har blåst här och ännu värre tror jag att det var på västkusten!
Instämmer helt. Och nu skiner solen!!!
Undrar vart jag har varit, har inte märkt av stormen alls. Kanske var det lite snö när vi vaknade, kanske såg jag lite under lördagen. Men annars, nej!
Tur för mig.
Kram.
Grattis på bemärkelsedagen!
Hoppas att din dag har varit bra.
Kram
K-häxan; Det är ett omväxlande väder vi har haft!
Rosvik; Tack! Inte vet jag var du var när det blåste... eller så bor du i rätt läge för vindskydd.
Skicka en kommentar